Skolprogram

Här hittar du vårt utbud av skolprogram

Våra aktiviteter är till för dig och dina elever. Hos oss gör ni riktiga experiment med samma typ av utrustning som används på många forskningslabb. Vi har en massa olika laborationer och exkursioner inom biologi, fysik, kemi, matematik och teknik. Så sätt igång! Det är bara att välja och vraka.

Skroll-listerna till höger kan du använda för att göra filtrering av ämne och årskurs.
Färgkoder för ämnena:
För att läsa mer om aktiviteterna klickar du på rubrikerna i färgfälten nedan.
När du vet vad som passar så e-postar du eller ringer oss för att göra en bokning.

Läs mer om hur du gör en bokning
För att hitta några lämpliga tider som passar er titta i vår bokningskalender
På ett okänt prov identifierar vi kocker och stavar

Vilka bakterier gör oss sjuka? Vad kännetecknar en viss sorts bakterie och hur kan vi identifiera den? Bakterier finns överallt i vår omgivning. För det mesta är de av godo men ibland kan de ställa till problem. Vi analyserar med mikroskop, kemiska och enzymatiska tester och fastställer vad våra okända prov innehåller – ett riktigt analytiskt arbete!

Målgrupp: gymnasiet, Biologi 1 och 2
Tid: 2,5 tim
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Franklin
Kontakt: kemi@vetenskapenshus.se

Teori och laboration
En inledande föreläsning tar upp historiken om hur patogena mikrober identifierades till vad som är känt idag. Stor vikt läggs på varför och hur vi identifierar bakterier i laboratoriet. Eleverna får lära sig mer om vår normalflora och lära sig de vanligaste bakterierna och vilka sjukdomar de kan orsaka. I laboratoriet utför eleverna morfologistudier med hjälp av faskontrastmikroskop, graminfärgning och katalas- och oxidastester för att identifiera ett okänt prov.

Anknytning till ämnesplan
Biologi 1 och 2.
Läs mer om syfte och centralt innehåll på Skolverkets hemsida: Skolverket/läroplan/gymnasiet/biologi >>

Inför besöket behöver eleverna ha grundläggande kunskaper om kroppen, cellen, bakterier och mikroskopering (teoretiskt). Det är även bra med viss laborationsvana. Aktiviteten passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva.

Välkommen att boka besök!

Bygga dator

Under huven på datorn

Montera ihop komponenter till en fungerande dator! Vilken funktion har de olika delarna? Kommer det att gå att starta datorerna när eleverna är klara?

Målgrupp: grundskolan åk 7-9
Tid: 90 min
Gruppstorlek: upp till 16 elever
Kontakt: teknik@vetenskapenshus.se

Teori och laboration
Vi inleder med att gå igenom komponenterna i en stationär dator, såsom moderkort, hårddisk, RAM-minne, spänningstransformator, kylare och grafikkort. Vi tar reda på vad komponenterna bidrar till för funktion i datorn. Vi kopplar sedan ihop enklare komponenter för att eleverna ska få förståelse för hur elektroniken på kretskorten fungerar. Vi går vidare med att montera ihop färdiga kretskort. Eleverna arbetar i grupper med att montera ihop komponenterna. Vid slutet av laborationen är datorn startklar.

Anknytning till kursplan
Tekniska lösningar. Tekniska lösningar inom informationsteknik. Grundläggande elektroniska komponenter. Hur komponenter och delsystem samverkar i större system, t ex vid distribution av elektricitet. Teknik, människa och miljö. Internet och andra globala system.

Inför besöket
Det krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och går bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva.

Välkommen att boka besök!

Mikroskopiering av en växtcell

Vad är en cell och vad sker i den? Att förstå cellen och dess mekanismer är central kunskap i dagens samhälle när vi ska förstå våra kostbehov, läkemedelsmekanismer och förstå livets utveckling i allmänhet. Vi går igenom cellens organeller och låter eleverna jobba med både färdiga vävnadspreparat och egna mikroskoppreparat.

Målgrupp: grundskolan åk 7-9
Tid: 90 min
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Franklin
Kontakt: kemi@vetenskapenshus.se

Teori och laboration
Vi förklarar hur cellen är uppbyggd och vad de olika organellerna har för funktioner. Eleverna får lära sig använda faskontrastmikroskop och studera färdiga vävnadspreparat samt bereda prover från höinfusion, växtceller och egna infärgade celler, som eleverna även har möjlighet att fotografera.

Anknytning till kursplan
Kropp och hälsa. Biologins metoder och arbetssätt. Biologi och världsbilden.
Läs mer på Skolverkets hemsida: Skolverket/läroplan/grundskolan/biologi >>

Inför besöket är det en fördel om eleverna har viss laborationsvana och kan använda mikroskop. Aktiviteten kan kombineras med annan aktivitet för gruppens andra halva.

Välkommen att boka besök!

Mikroskopiering av en växtcell

Vad är en cell och vad sker i den? Att förstå cellen och dess mekanismer är central kunskap i dagens samhälle när vi ska förstå våra kostbehov, läkemedelsmekanismer och förstå livets utveckling i allmänhet. Vi går igenom cellens organeller och låter eleverna jobba med både färdiga vävnadspreparat och egna mikroskoppreparat. Cellen är lämplig som en introduktion till cellbiologi för gymnasiet då den repeterar högstadiebiologin om cellen.

Målgrupp: gymnasiet, Biologi 1
Tid: 90 min
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Franklin
Kontakt: kemi@vetenskapenshus.se

Teori och laboration
Vi förklarar hur cellen är uppbyggd och vad de olika organellerna har för funktioner. Eleverna får lära sig använda faskontrastmikroskop och studera färdiga vävnadspreparat samt bereda prover från höinfusion, växtceller och egna infärgade celler, som eleverna även har möjlighet att fotografera.

Anknytning till ämnesplan
Biologi 1.
Läs mer om syfte och centralt innehåll på Skolverkets hemsida: Skolverket/läroplan/gymnasiet/biologi >>

Inför besöket är det en fördel om eleverna har viss laborationsvana och kan använda mikroskop. Aktiviteten passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva.

Välkommen att boka besök!

Centralrörelse

Vi mäter krafterna på en kropp som rör sig cirkulärt

Hur fungerar en centrifug? Varför pressas man utåt ur kurvan när man svänger med en bil? Vi diskuterar rotationsrörelse och skillnaden mellan centripetal- och centrifugalkraft. Eleven får sedan själv mäta centripetalaccelerationen med hjälp av en rotationsapparat.

Målgrupp: gymnasiet. Fysik 2.
Tid: 90 min
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Meitner, Cleve, Curie, Kovalevsky, Franklin
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se

Teori och laboration
Vi diskuterar vad rotationsrörelse är. Vi diskuterar även skillnaden mellan centripetalkraft och centrifugalkraft. I den här laborationen studerar vi formeln för centripetalkraft och upptäcker och verifierar den experimentellt. Vi mäter krafterna som råder på en kropp som rör sig i en cirkulär bana. Vi jämför resultaten med värden beräknade från formeln för centripetalkraft och funderar över noggrannhet och felkällor. Alternativt låter vi eleverna empiriskt upptäcka formeln. Eleverna får utföra alla delar själva och fundera över noggrannhet och felkällor.

Anknytning till ämnesplan
Centralrörelse. Det experimentella arbetets betydelse. Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av felkällor och mätnoggrannhet.

Inför besöket ska eleverna kunna lösa jämviktsproblem och beräkna tyngdkraft på massor. Det passar bra att kombinera denna aktivitet med skolprogrammet Jupiters massa, för gruppens andra halva.

Välkommen att boka besök!

Det låter och lyser

Världen genom ett par gitterglasögon

Studera ljud och ljus genom demonstrationer och laborationer med linser, speglar och ett dataprogram samt besök Lasergrottan med interaktiva optiska experiment.

Målgrupp: grundskolan åk 4-6
Tid: 120 min
Gruppstorlek: 32 (delas i två grupper)
Möjliga lokaler: Cleve, Curie, Kovalevsky (Meitner, Franklin), Lasergrottan (Datorer med Färglära installerat krävs)
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se

Teori och laboration
Vi pratar om och demonstrerar hur ljud uppstår genom svängningar och hur ljud och ljus utbreder sig. Genom demonstrationer får eleverna själva uppleva att vitt ljus består av olika färger, och se skillnader på olika lampor. Eleverna får studera ljusets brytning och reflektion i linser och speglar, och undersöka hur färgerna på en dataskärm uppstår med hjälp av ett dataprogram för färgblandning. Vi besöker Lasergrottan där eleverna får studera optiska fenomen som laser, holografi och fluorescens.

Anknytning till kursplan
Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur med hjälp av olika sinnen. Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat. Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.

Inför besöket krävs inga förkunskaper.

Välkommen att boka besök!

Djungelmatte Kan alla aporna få en varsin banan?

Vad är oändligheten och hur räknar man med ett sådant begrepp? Vi möter väldigt många apor – alla mycket förtjusta i bananer – och frågar oss och vad skillnaden mellan oerhört många och oändligt många apor egentligen består i? Följ med på en intresseväckande utflykt i den oändligt stora djungeln...

Målgrupp: Grundskolan åk 7-9
Tid: 90 min
Gruppstorlek: Halvklass (kan kombineras med annat skolprogram)
Möjliga lokaler: Kovalevsky, Curie, Cleve, Meitner, Franklin, Lovelace
Kontakt: matematik@vetenskapenshus.se

Teori och aktivitet
Detta skolprogram behandlar den teori från mängdläran som handlar om oändligt stora mängders kardinalitet. Detta illustreras ofta med det klassiska exemplet ”Hilberts Hotell” och aktiviteterna har inspirerats av detta exempel. Oändligheten är ett svårt filosofiskt begrepp att smälta, men genom att långsamt närma oss den via fantasifulla och konkreta problem skapar vi en förtrogenhet med formalismen som finns för den mest naturliga oändliga mängden – mängden av naturliga tal. Aktiviteten går ut på att eleverna i mindre grupper får ägna sig åt problemlösning med löpande återkoppling från besöksledare och resten av gruppen. Genom ingångarna till dessa problem klarnar det teoretiska resonemanget vartefter. Begrepp som behandlas är bland annat oändligheten, mängder, naturliga tal, mängdteori, kardinalitet och hopparningar.

Anknytning till kursplan
Storlek på mängder. Föra egna resonemang. Matematiska insikter om hur oändligheten kan formaliseras. Taluppfattning. Problemlösning.

Inför besöket kan det vara bra att ha bekantat sig något med grundläggande mängdlära, men det är inget krav för att kunna tillgodogöra sig innehållet.

Välkommen att boka besök!

Djungelmatte Kan alla aporna få en varsin banan?

Vad är oändligheten och hur räknar man med ett sådant begrepp? Vi möter väldigt många apor – alla mycket förtjusta i bananer – och frågar oss och vad skillnaden mellan oerhört många och oändligt många apor egentligen består i? Följ med på en intresseväckande utflykt i den oändligt stora djungeln...

Målgrupp: Gymnasiet
Tid: 90 min
Gruppstorlek: Halvklass (kan kombineras med annat skolprogram)
Möjliga lokaler: Kovalevsky, Curie, Cleve, Meitner, Franklin, Lovelace
Kontakt:matematik@vetenskapenshus.se

Teori och aktivitet
Detta skolprogram behandlar den teori från mängdläran som handlar om oändligt stora mängders kardinalitet. Detta illustreras ofta med det klassiska exemplet ”Hilberts Hotell” och aktiviteterna har inspirerats av detta exempel. Oändligheten är ett svårt filosofiskt begrepp att smälta, men genom att långsamt närma oss den via fantasifulla och konkreta problem skapar vi en förtrogenhet med formalismen som finns för den mest naturliga oändliga mängden – mängden av naturliga tal. Aktiviteten går ut på att eleverna i mindre grupper får ägna sig åt problemlösning med löpande återkoppling från besöksledare och resten av gruppen. Genom ingångarna till dessa problem klarnar det teoretiska resonemanget vartefter. Begrepp som behandlas är bland annat oändligheten, mängder, naturliga tal, mängdteori, kardinalitet och hopparningar.

Anknytning till ämnesplan
Storlek på mängder. Föra egna resonemang. Matematiska insikter om hur oändligheten kan formaliseras. Taluppfattning. Problemlösning.

Inför besöket kan det vara bra att ha bekantat sig något med grundläggande mängdlära, men det är inget krav för att kunna tillgodogöra sig innehållet.

Välkommen att boka besök!

ElektrondiffraktionEn elektronstråle bildar ett interferensmönster

Vad är partiklar? Kan de bete sig som vågor? Vi tittar på interferensmönster från en elektronstråle som skickas genom grafit. Utifrån mönstret kan våglängden för elektronerna bestämmas m h a gitterformeln. Resultatet jämförs med de Broglies formel för våglängden för en partikel med en viss rörelsemängd.

Målgrupp: gymnasiet. Fysik 1.
Tid: 90 min
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Meitner, (Cleve, Curie, Kovalevsky, Franklin)
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se

Teori och laboration
Vi utgår ifrån att eftersom ljus som är en vågrörelse kan beskrivas som partiklar (vilket påvisas av experiment med fotoelektrisk effekt) så kanske det omvända gäller; dvs att partiklar, ex elektroner kan beskrivas som en vågrörelse. Vi diskuterar de Broglies hypotes, och hur vi kan testa den. Hypotesen testas genom att en elektronstråle passerar en kolfolie och sedan projiceras mot en fluorescerande skärm. De små avstånden mellan kolets atomer fungerar som ett gitter och elektronstrålen bildar ett interferensmönster. Med hjälp av detta kan vi beräkna elektronens våglängd på två olika sätt, dels med hjälp av gitterformeln, dels med hjälp av de Broglies formel.

Anknytning till ämnesplan
Materiens vågegenskaper. de Broglies hypotes och våg-partikeldualism. Modeller och teorier som förenklingar verkligheten. Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller. Fysikens relation till och gränser mot filosofiska frågor.

Inför besöket ska eleverna ha bekantskap med vågrörelselära, interferens och gitterformeln samt kunskap i hur man beräknar elektroners hastighet vid acceleration av elektriskt fält. Det passar bra att kombinera denna aktivitet med skolprogrammet Fotoelektrisk effekt, för gruppens andra halva.

Välkommen att boka besök!

Björk och Ek är vanliga efternamn i Sverige

Vilka är våra vanligaste träd och vilka finns i våra efternamn? Träden har genom tiderna haft stor betydelse för oss människor både till vardags och till fest.

Målgrupp: grundskolan F-åk 2
Tid: 60 min, maj-sep
Gruppstorlek: 20
Möjliga lokaler: Bergianska trädgården
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se

Teori och laboration
Vi lär oss känna igen våra vanligaste lövträd till exempel ek, alm, al, bok och rönn med hjälp av alla våra sinnen. Vi berättar om några träd, om hur de används idag och hur de har använts i ett historiskt perspektiv. Eleverna får pressa varsitt blad från det träd de undersökt närmare och ta med sig det tillbaka till skolan.

Anknytning till kursplan
Enklare fältstudier, observationer i närmiljö och naturvetenskapliga undersökningar. Hur växter kan sorteras, grupperas och artbestämmas. Namn på några vanligt förekommande arter. Olika materials användning i vardagen ur ett historiskt perspektiv.

Inför besöket behövs inga förkunskaper, men aktiviteten genomförs utomhus, så det är viktigt att klä sig rätt. Detta skolprogram kan användas som en introduktion till att arbeta med träd, men också som en avslutning eller fördjupning.

Välkommen att boka besök!

EnergiomvandlingarEnergiomvandlingar från handrörelse till lysande lampor

Vad är energi och hur kan den omvandlas? Eleverna ges en kort introduktion om energi och får sedan arbeta praktiskt genom att undersöka och jämföra olika energiomvandlingar. Vi kör olika ångmaskiner, genererar egen ström och undersöker elektriska kretsar.

Målgrupp: grundskolan åk 4-6
Tid: 90 min
Gruppstorlek: 32
Möjliga lokaler: Cleve, Kovalevsky, (Meitner, Curie, Franklin)
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se

Teori och laboration
Vi pratar om vad energi är och att den inte kan förstöras eller skapas. Vi tittar på vilka olika energiformer som finns, och diskuterar hur de kan omvandlas mellan varandra. Vi diskuterar energikällor, energibärare och energianvändning, och tittar på framdrivning av fordon. Eleverna får generera ström med vev-generatorer och solceller samt omvandla elenergin till olika energiformer. Eleverna provar på att köra ångmaskiner och kan tävla mot varandra.

Anknytning till kursplan
Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. Elektriska kretsar och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor. Några historiska (ångmaskinen) och nutida (solcellen) upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.

Inför besöket bör eleven ha kunskap om energiomvandlingar och bör vara bekant med enklare elektriska kopplingar. Aktiviteten passar bra att kombinera med annan aktivitet.

Välkommen att boka besök!

EnergiomvandlingarEnergiomvandlingar från handrörelse till lysande lampor

Vad är energi och hur kan den omvandlas? Eleverna ges en kort introduktion om energi och får sedan arbeta praktiskt genom att undersöka och jämföra olika energiomvandlingar. Vi kör olika ångmaskiner, genererar egen ström och undersöker elektriska kretsar.

Målgrupp: grundskolan åk 7-9
Tid: 90 min
Gruppstorlek: 32
Möjliga lokaler: Cleve, Kovalevsky, (Meitner, Curie, Franklin)
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se

Teori och laboration
Vi pratar om energins oförstörbarhet och vilka energiformer som finns. Vi tar upp energikvalitet och vad det innebär för begränsningar med omvandlingar. Vi pratar om olika energikällor och att solen är ursprunget till de flesta. Vi diskuterar problem med energilagring. Vi tittar på framdrivning av fordon och vilka metoder som är effektiva. Vi diskuterar energiförluster. Eleverna får generera ström med vevgeneratorer och solceller, och får prova på att lagra energin i olika former. De får konstruera en egen ”energikedja” med så många energiomvandlingar som möjligt. Eleverna provar på att köra ångmaskiner och kan tävla mot varandra.

Anknytning till kursplan
Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön. Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället. Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.

Inför besöket bör eleven ha kunskap om energiomvandlingar och bör vara bekant med enklare elektriska kopplingar. Aktiviteten passar bra att kombinera med annan aktivitet.

Välkommen att boka besök!

EnergiomvandlingarEn enkel lampa som lyser skapar bra diskussioner om energiomvandling

Eleverna ges en kort introduktion om energi som begrepp och vi diskuterar energins flöden ur ett samhällsperspektiv. Eleverna får sedan undersöka och jämföra olika energiomvandlingar genom att köra olika ångmaskiner, generera egen ström och undersök elektriska kretsar.

Målgrupp: gymnasiet. Fysik 1a, 1b1, 1b2 och Naturkunskap 1a1, 1a2, 1b.
Tid: 90 min
Gruppstorlek: 32
Möjliga lokaler: Cleve, Kovalevsky, (Meitner, Curie, Franklin)
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se

Teori och laboration
Vi studerar olika kedjor av energiomvandlingar och diskuterar energikällor, energibärare och energianvändning. Vi tittar på framdrivning av fordon och vilka metoder som är effektiva. Vi diskuterar energiförluster och evighetsmaskiner. Eleverna får konstruera en egen ”energikedja” med så många energiomvandlingar som möjligt, och får i uppgift att lagra energi på något sätt. Vi demonstrerar solceller och en stirlingmotor. Eleverna provar på att köra ångmaskiner.

Anknytning till ämnesplan
Energi och energiresurser; arbete, effekt, potentiell energi och rörelseenergi för att beskriva olika energiformer: mekanisk, termisk, elektrisk och kemisk energi samt strålnings- och kärnenergi. Energiprincipen, entropi och verkningsgrad för att beskriva energiomvandling, energikvalitet och energilagring. Energiresurser och energianvändning för ett hållbart samhälle. Fysikens karaktär, arbetssätt och matematiska metoder.

Inför besöket bör eleverna ha kunskap om energiomvandlingar, och känna till begreppen arbete, effekt och verkningsgrad. Eleverna bör vara bekant med enklare elektriska kopplingar.

Välkommen att boka besök!

Vi letar efter exoplaneter via mätdata från ExoDo. FOTO: NASA

Hur kan vi hitta planeter kring andra stjärnor än vår egen – så kallade exoplaneter? I denna laboration letar vi efter exoplaneter utifrån verkliga astronomiska observationer. Vi analyserar observerade stjärnspektra och studerar stjärnors rörelse och bestämmer massa med hjälp av dopplereffekten.

Målgrupp: gymnasiet. Fysik 2.
Tid: 90 min
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Meitner, Franklin, (Cleve, Curie, Kovalevsky) (Datorer med ExoDo installerat krävs)
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se

Teori och laboration
Vi diskuterar hur vi med hjälp av dopplereffekten kan leta efter exoplaneter. Detta är en av de metoder forskarna använder då de letar efter exoplaneter som kan ha gett upphov till liv. Eleven får själv studera stjärnspektra med hjälp av datorprogrammet ExoDo för att leta efter en exoplanet. De tar fram mätdata från programmet och klistrar in i Excel, där mätdata beräknas och analyseras.

Anknytning till ämnesplan
Metoder för undersökning av universum. Elektromagnetisk strålning från stjärnor och interstellära rymden. Metoder för att upptäcka och undersöka exoplaneter.

Inför besöket bör eleverna känna till dopplereffekten och ha kännedom om Excel. Aktiviteten passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva.

Välkommen att boka besök!

FOTO: NASA

Hur kan vi hitta planeter kring andra stjärnor än vår sol – så kallade exoplaneter? Vi letar exoplaneter utifrån verkliga astronomiska observationer tagna med rymdteleskopet Spitzer. Vi analyserar bilder och mäter hur ljusstyrkan varierar och letar efter en förmörkelse från en planet.

Målgrupp: gymnasiet. Fysik 1a, Fysik 1b, Fysik 2. Naturkunskap.
Tid: 90 min
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Meitner, Franklin, (Cleve, Curie, Kovalevsky) (Datorer med ExoDo installerat krävs)
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se

Teori och laboration
Vi diskuterar hur man letar efter planeter runt andra stjärnor än solen. Vi går konkret igenom vad transitmetoden är och hur man använder den för att hitta planeter. Denna metod använder sig forskarna till exempel av för att undersöka om det finns möjlighet till liv på andra platser i universum. Eleverna får själva studera astronomiska bilder med hjälp av datorprogrammet ExoDo och leta efter en förmörkelse av en planet på en stjärna. Vi analyserar därefter mätdata.

Anknytning till ämnesplan
Naturvetenskapliga arbetsmetoder. Naturvetenskapligt förhållningssätt. Fysikens karaktär, arbetssätt och matematiska metoder. Metoder för att upptäcka och undersöka exoplaneter.

Inför besöket bör eleverna känna till solsystemets uppbyggnad och vara bekant med Excel eller motsvarande. Aktiviteten passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva.

Välkommen att boka besök!

FOTO: NASA

Hur kan vi hitta planeter kring andra stjärnor än vår sol – så kallade exoplaneter? Vi letar exoplaneter utifrån verkliga astronomiska observationer tagna med rymdteleskopet Spitzer. Vi analyserar bilder och mäter hur ljusstyrkan varierar och letar efter en förmörkelse från en planet.

Målgrupp: grundskolan åk 8-9
Tid: 90 min
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Meitner, Franklin, (Cleve, Curie, Kovalevsky) ( Datorer med ExoDo installerat krävs)
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se

Teori och laboration
Vi diskuterar hur man letar efter planeter runt andra stjärnor än solen. Vi går konkret igenom vad transitmetoden är och hur man använder den för att hitta planeter. Denna metod använder sig forskarna till exempel av för att undersöka om det finns möjlighet till liv på andra platser i universum. Eleverna får själva studera astronomiska bilder med hjälp av datorprogrammet ExoDo och leta efter en förmörkelse av en planet på en stjärna. Vi analyserar därefter mätdata.

Anknytning till kursplan
Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa. De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet. Fysikens metoder och arbetssätt.

Inför besöket bör eleverna känna till solsystemets uppbyggnad och vara bekanta med Excel eller motsvarande. Aktiviteten passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva.

Välkommen att boka besök!

Förhållandet mellan fotonens energi och ljusets frekvens mäts

Möt den fotoelektriska effekten och den tolkning av den som gav Einstein nobelpriset 1921. Vi berör frågan; vad är ljus, är det partiklar? Ljus från en kvicksilverlampa delas upp i ett gitter så att vi kan släppa in olika våglängder i en fotocell. Genom att mäta stoppspänningen för olika våglängder kan Plancks konstant beräknas.

Målgrupp: gymnasiet. Fysik 2.
Tid: 90 min
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Meitner, Cleve, Curie, Kovalevsky, Franklin
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se

Teori och laboration
Vi diskuterar två hypoteser om ljuset och ser hur vi kan testa dem i praktiken. Efter att i ett experiment falsifierat den ena hypotesen, så diskuterar vi hur vi kan mäta energin hos fotoner med hjälp av fotoelektrisk effekt. Därmed kan vi ta reda på Plancks konstant som är förhållandet mellan fotonens energi och ljusets frekvens. Eleverna utför två experiment. I det första undersöker de om energin hos elektroner utslagna från en belyst metallyta beror på ljusets intensitet. Därefter diskuteras resultaten gemensamt och en ny teori presenteras: elektronernas energi beror på ljusets färg, dvs frekvens. Detta testas genom att mäta stoppspänningen över en fotodiod för olika färger och då kan Plancks konstant dessutom beräknas. Laborationen är bra för att förklara ljusets partikelnatur, den ger en inblick i kvantmekaniken och låter eleverna öva sig i att laborera.

Anknytning till ämnesplan
Våg- och partikelbeskrivning av elektromagnetisk strålning. Fotoelektriska effekten och fotonbegreppet. Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller. Bearbetning och utvärdering av data och resultat med hjälp av regressionsanalys, analys av grafer, enhetsanalys och storleksuppskattningar.

Inför besöket bör eleverna ha kännedom om elektriska fält, sambandet mellan elektroners rörelseenergi och elektrisk energi. Det passar bra att kombinera denna aktivitet med skolprogrammet Elektrondiffraktion för gruppens andra halva.

Välkommen att boka besök!

Bestämning av energiskillnaden mellan några energinivåer i neonatomen

Vi gör två klassiska experiment där vi testar hypotesen att energitillstånden i atomer är kvantiserade. Ett där vi ser hur elektroner bromsas upp i en gas när de nått en viss energi, och ett där vi mäter avstånd mellan energinivåer i väteatomen genom att observera det emitterade ljuset från heta väteatomer.

Målgrupp: gymnasiet. Fysik 2.
Tid: 90 min
Gruppstorlek: 32
Möjliga lokaler: Meitner, Cleve, Curie, Kovalevsky, Franklin
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se

Teori och laboration
Franck-Hertz. Vi diskuterar hur hypotesen att energinivåerna är kvantiserade kan testas genom att studera elektronströmmar genom gaser. Experimentuppställningen består av ett rör fyllt med neongas. Elektroner accelereras genom gasen och strömmen genom röret mäts. Genom att variera accelerationsspänningen och mäta strömmen genom röret kan eleverna bestämma energi-skillnaden mellan några energinivåer i neonatomen.
Balmerserien. Vi diskuterar Bohrs atommodell och hur hypotesen att energinivåerna är kvantiserade kan testas. Eleverna studerar vätets Balmerserie i ett emissionsspektrum med CCD-spektrometer och bestämmer Rydbergs konstant.

Anknytning till ämnesplan
Atomens elektronstruktur samt absorptions- och emissionsspektra. Planering och genomförande av experimentella undersökningar och observationer. Formulering och prövning av hypoteser. Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.

Inför besöket bör eleverna vara bekanta med excitation av atomer, samt ha kännedom om elektriska fält, rörelseenergi och energienheten eV. Aktiviteten passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva.

Välkommen att boka besök!

Bomullsplantan och en av produkterna som tillverkas från dess frukter

Vad tillverkar man dricksglas, SL-kort och jeans av? Vi funderar över hur olika produkter tillverkas, vilka råvaror som används och hur de kan komma tillbaka in i kretsloppet genom återvinning eller återanvändning.

Målgrupp: grundskolan åk 1-3
Tid: 60 min, året runt
Gruppstorlek: 25
Möjliga lokaler: Naturens Hus i Bergianska trädgården
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se

Teori och laboration
Vi går igenom begrepp som råvara och produkt samt pratar om skillnaden mellan förnyelsebar och icke förnyelsebar råvara. Vi går även igenom hur man kan minska resursanvändningen genom att recirkulera våra olika produkter. Eleverna funderar gruppvis över några olika produkter som vi nyttjar i vår vardag och försöker komma på vilken råvara som behövs för att tillverka dem. Vi pratar även om vad vi gör med olika produkter när vi inte längre vill ha dem. Aktiviteten avslutas med en genomgång av ett kretslopp, från råvara via fabrik till produkt, via returinsamling åter in i fabriken. Man kan konstatera att det går åt mindre av den ursprungliga råvaran när produkterna återvinns.

Anknytning till kursplan
Granskning av information som rör ekologisk hållbarhet. Enkla observationer i närmiljön. Material från och tillverkning av vardagliga föremål samt källsortering. Naturens egna processer, hur människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen. Värdering av lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor. Tillgång, exploatering och användning av olika råvaror.

Inför besöket är det bra om eleverna känner till lite om kretslopp och återvinning.

Välkommen att boka besök!

Färgläggning Problemlösning med hjälp av en spelplan, färgpennor och klossar

Kan matematik vara så här kul? Går det att täcka ett spelbräde med klossar som har en viss form? I en lekfull aktivitet där problemlösning står i fokus introducerar vi eleverna till problemlösning av lite annorlunda typ. Genom att testa sig fram och ”färglägga” spelbrädet upptäcks snart mönster som motiverar förvånande lösningar på problemen!

Målgrupp: Grundskolan åk 6-9
Tid: 90 min
Gruppstorlek: Halvklass (kan kombineras med annat skolprogram)
Möjliga lokaler: Kovalevsky, Curie, Cleve, Meitner, Franklin, Lovelace
Kontakt: matematik@vetenskapenshus.se

Teori och laboration
Vi lär oss en exotisk teknik – nämligen att ”färglägga”. Denna metod härstammar från ett område inom kombinatorik och används ofta inom tävlingsinriktad matematik. Med hjälp av logik och färgläggning lär sig eleverna snabbt att dra stringenta, matematiska slutsatser. Eleverna arbetar i mindre grupper och med hjälp av spelplaner, färgpennor, klossar och brickor får de i uppdrag att svara på kluriga frågor. Slutsatserna redovisas sedan och eleverna får öva sig på att föra matematiska resonemang och att kommunicera matematik med varandra.

Anknytning till kursplan
Resonemangsförmåga, analys av valda strategier och diskussion av lösningar.

Inför besöket behövs inga speciella förberedelser.

Välkommen att boka besök!