Skolprogram

Här hittar du vårt utbud av skolprogram Våra aktiviteter är till för dig och dina elever. Hos oss gör ni riktiga experiment med samma typ av utrustning som används på många forskningslabb. Vi har en massa olika laborationer och exkursioner inom biologi, fysik, kemi, matematik och snart även teknik. Så sätt igång! Det är bara att välja och vraka.

Skroll-listerna till höger kan du använda för att göra filtrering av ämne och årskurs.
Färgkoder för ämnena:
För att läsa mer om aktiviteterna klickar du på rubrikerna i färgfälten nedan.
När du vet vad som passar så e-postar du eller ringer oss för att göra en bokning.

Läs mer om hur du gör en bokning
För att hitta några lämpliga tider som passar er titta i vår bokningskalender


Laboration med bakterier för att öka förståelsen för mikroorganismer/bakterier och begrepp som probiotika, sjukdomsalstrande bakterier och toxiner. Fokus läggs på diagnostisering.

Nyckelord: biologi, biokemi, identifiera bakteriekolonier från en odlingsplatta.

Målgrupp: gymnasiet Biologi A, B Nk A, B
Tid: 2.5h
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Franklin

Förkunskaper: Kunskap om mikroorganismer med speciell hänsyn till bakterier; dess samspel med sin omgivning och med människan. Känna till begrepp som eukaryot, prokaryot, infektion och antibiotika. Känna till bakteriecellens uppbyggnad och funktion. Eleverna bör ha viss labbvana.

Teori: Vi diskuterar vanliga bakterier som förekommer i vår omgivning. Vi tar upp begrepp som humanpatogen, antibiotikaresistent och ett möjligt samband dem emellan.

Laboration: Elever tar prov från föremål i deras omgivning och odlar fram bakterier. Vi tittar på bakterier i faskontrastmikroskop, bestämmer form och rörlighet. Eleverna utför enzymatiska tester och Gram-färgning. Vi identifierar bakterien, diskuterar fynden, vilka sjukdomar de kan ge upphov till, och hur man kan undvika dessa.

Kan bokas från våren 2014

Laboration för elever i grundskolans årskurs 7-9. Bokning: marie.danielsson@vetenskapenshus.se

Laboration om djurcellen för att öka förståelsen om hur den fungerar och vilka varianter som finns.

Nyckelord: biologi, cellbiologi/anatomi, mikroskopering

Målgrupp: grundskolan åk 7-9
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Franklin, Meitner, Curie, Kovalevsky, Cleve, Lasergrottan

Förkunskaper: viss labbvana är fördelaktigt samt känna till uttryck som organell.

Teori: genomgång av cellen i perspektiv mot kroppen som helhet med vävnader och organ. Organeller, den centrala dogmen, mitos, och andra cellfunktioner/stukturer gås igenom.

Laboration: Mikroskopering av egna kindceller som infärgas samt undersökning av färdiga preparat som eleverna får beskriva.


Mätning av centripetalacceleration med hjälp av rotationsapparat.

Nyckelord: mekanik, centralrörelse

Målgrupp: gymnasiet Fy 2
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Meitner, Cleve, Curie, Kovalevsky, Franklin

Förkunskaper: Eleverna ska kunna lösa jämviktsproblem och beräkna tyngdkraft på massor.

Teori: Vi diskuterar rotationsrörelse. Vi diskuterar även skillnaden mellan centripetalkraft och centifugalkraft.

Laboration: Laboration med centralrörelse med rotationsapparat. I den här labben studerar vi formeln för centripetalkraft och verifierar/upptäcker den experimentellt. Vi mäter krafterna som råder på en kropp som rör sig i en cirkulär bana och jämför resultaten med värden beräknade från formeln för centripetalkraft, alt. låter vi eleverna empiriskt upptäcka formeln. Eleven får utföra alla delar av experimentet själv och fundera över noggrannhet och felkällor.

Övrigt: Kombineras med fördel med laborationen Jupiters massa.


Vi möter oändligt många apor som är väldigt förtjusta i bananer. Men hur förklarar man egentligen oändligheten? och vad är skillnaden mellan väldigt många apor och oändligt många apor? Följ med på en virtuell utflykt i den oändligt stora djungeln och diskutera dessa frågor med engagerade besöksledare

Målgrupp: Åk 7-9
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: Halvklass
Möjliga lokaler: Kovalevsky, Curie, Cleve, Meitner, Franklin

Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs.

Teori: Innehållet bygger på den teori i mängdläran om oändligt stora mängders kardinalitet som ofta illustreras med det klassiska exemplet ”Hilberts Hotell”. Oändligheten är ett svårt filosofiskt begrepp att smälta, men genom att långsamt närma oss den via fantasifulla, men konkreta, problem skapar vi en förtrogenhet med formalismen som finns för den mest naturliga oändliga mängden – mängden av naturliga tal.

Laboration: Aktiviteten leds av en inspirerande besöksledare som lotsar eleverna genom en mängd problem. Varje problem löses i mindre grupper och varje grupp får redovisa sina slutsatser vilket innan och man går vidare till nästa problem. Genom ingångarna till dessa problem klarnar det teoretiska resonemanget vartefter.


Vi möter oändligt många apor som är väldigt förtjusta i bananer. Men hur förklarar man egentligen oändligheten? och vad är skillnaden mellan väldigt många apor och oändligt många apor? Följ med på en virtuell utflykt i den oändligt stora djungeln och diskutera dessa frågor med engagerade besöksledare

Målgrupp: Gymnasiet
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: Halvklass
Möjliga lokaler: Kovalevsky, Curie, Cleve, Meitner, Franklin

Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs.

Teori: Innehållet bygger på den teori i mängdläran om oändligt stora mängders kardinalitet som ofta illustreras med det klassiska exemplet ”Hilberts Hotell”. Oändligheten är ett svårt filosofiskt begrepp att smälta, men genom att långsamt närma oss den via fantasifulla, men konkreta, problem skapar vi en förtrogenhet med formalismen som finns för den mest naturliga oändliga mängden – mängden av naturliga tal.

Laboration: Aktiviteten leds av en inspirerande besöksledare som lotsar eleverna genom en mängd problem. Varje problem löses i mindre grupper och varje grupp får redovisa sina slutsatser vilket innan och man går vidare till nästa problem. Genom ingångarna till dessa problem klarnar det teoretiska resonemanget vartefter.

Eleverna får lära sig hur vårt doftsinne fungerar och molekylstrukturer och interaktioner behandlas på lämplig nivå. Vidare kopplas detta till uppbyggnaden av parfymer och eleverna får chansen att komponera sin alldeles egna parfym. Exempel på kommunikation inom djur- och växtriket via dofter/feromoner tas också upp.

Nyckelord: kemi, biokemi, ekologisk kemi, molekylinteraktioner, parfymer

Målgrupp: grundskola
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: upp till 302
Möjliga lokaler: Franklin, Meitner, Curie, Kovalevsky, Cleve samt Naturens Hus för lägre åldrar

Förkunskaper: Inga förkunskaper är nödvändiga men grundläggande kunskaper om molekylstrukturer är en fördel.

Teori: Genomgång av de biokemiska processerna bakom doftsinnet. Doftmolekylers egenskaper diskuteras. Parfymers uppbyggnad och konstruktion behandlas. Kemisk kommunikation via doft och feromoner exemplifieras.

Laboration: Dofter av olika ämnen upplevs, diskuteras och kopplas till molekylernas strukturer. Eleverna får avslutningsvis använda sina doftämnen för att komponera en egen parfym.

Eleverna får lära sig hur vårt doftsinne fungerar och molekylstrukturer och interaktioner behandlas på lämplig nivå. Vidare kopplas detta till uppbyggnaden av parfymer och eleverna får chansen att komponera sin alldeles egna parfym. Exempel på kommunikation inom djur- och växtriket via dofter/feromoner tas också upp.

Nyckelord: kemi, biokemi, ekologisk kemi, molekylinteraktioner, parfymer

Målgrupp: gymnasiet Nk A, B, Ke A, B
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: upp till 32
Möjliga lokaler: Franklin, Meitner, Curie, Kovalevsky, Cleve

Förkunskaper: fördelaktigt med grundläggande kunskaper om molekylstrukturer och intermolekylära krafter.

Teori: Mer avancerad genomgång av de biokemiska processerna bakom doftsinnet. Vissa kopplingar och genomgångar av funktionella grupper och intermolekylära krafter. Parfymers uppbyggnad och konstruktion behandlas. Kemisk kommunikation via doft och feromoner exemplifieras.

Laboration: Dofter av olika ämnen upplevs, diskuteras och kopplas till molekylernas strukturer. Eleverna får avslutningsvis använda sina doftämnen för att komponera en egen parfym.


Vi utgår från frågan; vad är partiklar, kan de bete sig som vågor? Vi tittar på interferensmönster från elektroner.

Nyckelord: modern fysik

Målgrupp: gymnasiet Fy 2
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Meitner, (Cleve, Curie, Kovalevsky, Franklin)

Förkunskaper: Bekantskap med vågrörelselära, interferens gitterformeln. Elektriska fält, acceleration av elektroner.

Teori: Vi utgår ifrån att eftersom ljus som är en vågrörelse kan beskrivas som partiklar så kanske det omvända gäller; dvs att partiklar, ex elektroner kan beskrivas som en vågrörelse. Vi tar fram de Broglies formel genom analogin med ljusets beskrivning som vågrörelse och fotoner.

Laboration: Hypotesen ovan testas genom att en elektronstråle passerar en kolfolie och sedan projiceras mot en fluorescerande skärm. De små avstånden mellan kolets atomer fungerar som ett gitter och elektronstrålen bildar ett interferensmönster. Med hjälp av detta kan vi beräkna elektronens våglängd på två olika sätt, dels med hjälp av gitterformeln, dels med hjälp av de Broglies formel.

Övrigt: Kombineras med fördel med laborationen Fotoelektrisk effekt.



Träden har genom tiderna haft stor betydelse för oss både på till vardag och fest. Även i många av våra efternamn gömmer sig olika trädslag. Eleverna lär sig känna igen våra vanligaste lövträd med hjälp av alla sina sinnen.

Nyckelord: Etnobotanik

Målgrupp: Grundskola, åk FSK-2
Tid: 1 tim, maj-sept
Gruppstorlek: Helklass, max 32 elever
Möjliga lokaler: Naturens hus i Bergianska trädgården



Förkunskaper: Besöket kan göras som en introduktion till att arbeta med träd, men också som en avslutning eller fördjupning. Önskad nivå på undervisningen meddelas vid bokning.

Teori: Vi berättar om de olika trädens historia och hur man lättast känner igen olika arter. Vi talar även om hur träden används av oss människor idag och hur de har använts sett ur ett historiskt perspektiv.

Laboration: Vi lär oss känna igen våra vanligaste lövträd t.ex. ek, alm, al, bok och rönn med hjälp av alla våra sinnen. Eleverna får pressa varsitt blad ett träd de undersökt närmare och ta med sig det tillbaka till skolan. Som avslutning tittar vi närmare på några av träden och berättar om dem.

Övrigt: Aktiviteten är utomhus så det är viktigt att klä sig rätt.

Samlingsplats: Naturens hus


Undersök och jämför olika energiomvandlingar. Kör olika ångmaskiner. Generera egen ström och undersök elektriska kretsar.

Nyckelord: energi, miljö

Målgrupp: grundskolan åk 3-9
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Cleve, Kovalevsky, (Meitner, Curie, Franklin)

Förkunskaper: Eleven ska ha kunskap om energiomvandlingar, och bör vara bekant med enklare elektriska kopplingar.

Teori: Vi studerar olika kedjor av energiomvandlingar och diskuterar energikällor, energibärare och energianvändning. Vi tittar på framdrivning av fordon och vilka metoder som är effektiva. Vi diskuterar energiförluster och evighetsmaskiner.

Laboration: Eleverna provar på att köra ångmaskiner. Eleverna får konstruera en egen 'energikedja' med så många energiomvandlingar som möjligt.


Undersök och jämför olika energiomvandlingar. Kör olika ångmaskiner. Generera egen ström och undersök elektriska kretsar.

Nyckelord: energi, miljö

Målgrupp: gymnasiet Fysik 1a, Fysik 1b1, Fysik 1b2, och Naturkunskap 1a1, 1a2, 1b
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Cleve, Kovalevsky, (Meitner, Curie, Franklin)

Förkunskaper: Eleven ska ha kunskap om energiomvandlingar, och känna till begreppen arbete, effekt och verkningsgrad. Eleven bör vara bekant med enklare elektriska kopplingar.

Teori: Vi studerar olika kedjor av energiomvandlingar och diskuterar energikällor, energibärare och energianvändning. Vi tittar på framdrivning av fordon och vilka metoder som är effektiva. Vi diskuterar energiförluster och evighetsmaskiner.

Laboration: Eleverna provar på att köra ångmaskiner. Eleverna får konstruera en egen 'energikedja' med så många energiomvandlingar som möjligt. Vi demonstrerar solceller och en Stirlingmotor.


Använd riktiga mätdata tagna med ett stort teleskop.
Hur kan vi hitta planeter kring andra stjärnor än vår sol – så kallade exoplaneter? Vi letar exoplaneter utifrån verkliga astronomiska observationer. Vi analyserar observerade stjärnspektra och studerar stjärnors rörelse och massa med hjälp av dopplereffekten.

Nyckelord: astronomi

Målgrupp: Gymnasiet Fysik 2
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Meitner, Franklin, (Cleve, Curie, Kovalevsky) ( Datorer med ExoDo installerat krävs)

Förkunskaper: Eleven bör känna till dopplereffekten. Kännedom om Excel.

Teori: Vi pratar om hur man letar efter planeter runt andra stjärnor än solen och därmed möjlighet till liv på andra platser i universum.

Laboration: Eleven får sjäv studera stjärnspektra med hjälp av datorprogrammet ExoDo och leta efter en planet. Mätdata från programmet klistras in i Excel och analyseras.


Använd riktiga teleskopbilder tagna med ett rymdteleskop.
Hur kan vi hitta planeter kring andra stjärnor än vår sol – så kallade exoplaneter? Vi letar exoplaneter utifrån verkliga astronomiska observationer tagna med rymdteleskopet Spitzer. Vi analyserar bilder och mäter hur ljusstyrkan varierar och letar efter en förmörkelse från en planet.

Nyckelord: astronomi

Målgrupp: Gymnasiet Fysik 2, Naturkunskap 2
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Meitner, Franklin, (Cleve, Curie, Kovalevsky) ( Datorer med ExoDo installerat krävs)

Förkunskaper: Eleven bör känna till solsystemets uppbyggnad. Kännedom om Excel.

Teori: Vi pratar om hur man letar efter planeter runt andra stjärnor än solen och därmed möjlighet till liv på andra platser i universum.

Laboration: Eleven får sjäv studera astronomiska bilder med hjälp av datorprogrammet ExoDo och leta efter en förmörkelse från en planet. Mätdata från programmet klistras in i Excel och analyseras.


Använd riktiga teleskopbilder tagna med ett rymdteleskop.
Hur kan vi hitta planeter kring andra stjärnor än vår sol – så kallade exoplaneter? Vi letar exoplaneter utifrån verkliga astronomiska observationer tagna med rymdteleskopet Spitzer. Vi analyserar bilder och mäter hur ljusstyrkan varierar och letar efter en förmörkelse från en planet.

Nyckelord: astronomi

Målgrupp: grundskolan åk 8-9
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Meitner, Franklin, (Cleve, Curie, Kovalevsky) ( Datorer med ExoDo installerat krävs)

Förkunskaper: Eleven bör känna till solsystemets uppbyggnad.

Teori: Vi pratar om hur man letar efter planeter runt andra stjärnor än solen och därmed möjlighet till liv på andra platser i universum.

Laboration: Eleven får sjäv studera astronomiska bilder med hjälp av datorprogrammet ExoDo och leta efter en förmörkelse från en planet. Mätdata från programmet klistras in i en förberedd ecxelfil och analyseras med den.



Vi använder en mängd olika fetter i vår vardag, men var kommer de ifrån och vilken betydelse har de för oss människor? Eleverna lär sig skillnaden mellan olika typer av fett och vad fett egentligen är.

Nyckelord: Fett, kolatom, olja

Målgrupp: Grundskola, åk 7-9
Tid: 2 tim, hela året
Gruppstorlek: Helklass, max 32 elever
Möjliga lokaler: Naturens hus i Bergianska trädgården



Förkunskaper: Det är bra om eleverna har pratat lite om vad fett är.

Teori:
Vi talar om fetter, deras betydelse och användning. Vi kommer fram till vad som är fett och skillnaden mellan olika typer av fett som till exempel olja och vax.

Laboration:
Eleverna får provsmaka choklad gjord med olika typer av fett, testa om det är någon skillnad på hudkrämer som är tillverkade av växtoljor eller mineraloljor och tillverka ett eget läppcerat. Lektionen avslutas med ett besök i Edvard Andersons växthus för att se på växterna som vi utvinner några av våra fetter från, som till exempel oljepalm, kokos, kakao och bomull.

Samlingsplats:
Naturens hus


Laborationen handlar om den fotoelektriska effekten och den tolkning av den som gav Einstein nobelpriset 1921. Vi berör frågan; vad är ljus, är det partiklar?

Nyckelord: modern fysik

Målgrupp: gymnasiet Fy 2
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Meitner, Cleve, Curie, Kovalevsky, Franklin

Förkunskaper: Kännedom om elektriska fält, rörelseenergi.

Teori: Vi diskuterar två hypoteser om ljuset och ser hur vi kan testa dem i praktiken. Efter att i ett experiment falsifiera den ena hypotesen, så diskuterar vi hur vi kan mäta energin hos fotoner med hjälp av fotoelektrisk effekt. Därmed kan vi uppmäta Plancks konstant.

Laboration: Eleverna utför två experiment. I det första undersöks om energin hos elektroner utslagna från en UV-belyst metallyta beror på UV-ljusets intensitet. Med en kvicksilverlampa, ett filter och en fotodiod kopplad till en dator testas hypotesen. Därefter diskuteras resultaten gemensamt och en ny teori presenteras: elektronernas energi beror på ljusets färg, eller frekvens. Detta testas med samma uppställning, med kvicksilverljusets olika färger. Genom att mäta stoppspänningen över fotodioden för olika färger kan Plancks konstant beräknas. Resultatet diskuteras och en gemensam slutsats tas fram. Laborationen är bra för att förklara ljusets partikelnatur, den ger en inblick i kvantmekaniken och låter eleverna öva sig i laborerande på ett mycket bra sätt.

Övrigt: Kan med fördel kombineras med laborationen elektrondiffraktion.


Vi gör två klassiska experiment där vi testar hypotesen att energitillstånden i atomer är kvantiserade.

Nyckelord: modern fysik

Målgrupp: gymnasiet Fy 2
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Meitner, Cleve, Curie, Kovalevsky, Franklin

Förkunskaper: Eleven ska vara bekant med Bohrs atommodell excitation av atomer, samt ha kännedom om elektriska fält, rörelseenergi och energienheten eV.

Teori: Vi diskuterar Bohrs atommodell och hur hypotesen att energinivåerna är kvantiserade kan testas.

Laboration: Eleverna utför ett experiment som är en förenklad version av det som James Franck och Gustav Hertz utförde år 1914 och som sedan ledde till att de erhöll Nobelpriset i fysik 1925.

Experimentuppställningen består av ett rör fyllt med neongas. Elektroner accelereras genom gasen och strömmen genom röret mäts. Genom att variera accelerationsspänningen och mäta strömmen genom röret kan eleverna bestämma energiskillnaden mellan nivåer i neonatomen.
Eleverna studerar vätets Balmerserie i ett emissionsspektrum med CCD-spektrometer, Rydbergs konstant bestäms eventuellt.

Övrigt: Laborationen passar bra att kombinera med laborationen Plancks konstant eller Elektrondiffraktion.



Vad tillverkar man glas, plast, jeans, läskburkar och läppstift av? Vi funderar över hur olika produkter tillverkas, vilka råvaror som används och om de kan komma tillbaka in i kretsloppet genom återvinning eller återanvändas.

Nyckelord: Miljö, kretsloppstänkande

Målgrupp: Grundskola, åk 1-3
Tid: 1,5 tim, hela året
Gruppstorlek: Helklass, max 32 elever
Möjliga lokaler: Naturens Hus i Bergianska trädgården



Förkunskaper:
Det är bra om eleverna innan besöket pratat lite om kretslopp och återvinning.

Teori: Vi går igenom begrepp som råvara och produkt samt pratar om skillnaden mellan förnyelsebar och icke förnyelsebar råvara. Vi går även igenom hur man kan minska resursanvändningen genom att recirkulera våra olika varor.

Laboration:
Eleverna funderar gruppvis över några olika produkter som vi har i vår vardag och försöker komma på vilken råvara som behövs för att tillverka dem. Vi pratar även om vad vi gör med dessa olika produkter när vi inte längre vill ha dem. Lektionen avslutas med en genomgång av ett kretslopp, från råvara till fabrik till produkt, via returinsamlingen åter in i fabriken. Det konstateras att det går åt mindre av den ursprungliga råvaran när den återvinns.

Samlingsplats: Naturens Hus


Kan matematik vara så här kul?! I en lekfull och spelinspirerad aktivitet där problemlösning står i fokus introducerar vi eleverna till problemlösning av lite annorlunda typ. Vi frågar oss: går det att täcka spelbrädet med hjälp av spelpjäser av en viss form? Genom att testa sig fram och ”färglägga” spelbrädet med olika pjäser upptäcks snart mönster som motiverar svar på frågan. Och svaren visar sig ibland förvånande!

Målgrupp: grundskolan år 8-9
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: Halvklass (aktiviteten kan kombineras med annan aktivitet)
Möjliga lokaler: Kovalevsky, Curie, Cleve, Meitner, Franklin

Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs.

Teori: Problemlösning, mönster, symmetrier, geometri och logisk deduktion.

Laboration: Eleverna arbetar i mindre grupper under ledning av en engagerad besöksledare. Med spelbräden och spelpjäser i form av klossformationer och brickor får eleverna i uppdrag att svara på kluriga frågor.